På väg någonstans jag inte visste fanns

Jag har fått nog. Jag tänker inte sitta och tacka och ta emot längre, för att senare komma krypandes tillbaka. Jag orkar inte mer. Det är inte enbart hos mig som problemet ligger.

Tider kommer och går. Likadant med människor. Du måste förstå det. Saker försvinner. "Nothing lasts forever but the earth and sky"

Det va allt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0